Havs- och Vattenmyndigheten / Naturvårdsverket

Jättejobbig jätteloka. Störande sjögull. Gränslös blomsterlupin.

Kan man mota invasiva arter med kommunikation? Djur och växter som inte hör hemma här sprids i naturen orsakar stora problem. De tränger ut naturligt förekommande arter och hotar den biologiska mångfalden. När Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket ville få fler som rör sig ut i naturen att hjälpa till i kampen mot de invasiva främmande arterna fick Where is my pony i uppdrag att forma en kampanj i sociala medier och PR. Materialet gjordes sedan tillgängligt för ett hundratal myndigheter, kommuner och intresseorganisationer som på nationell, regional eller lokal nivå jobbar för att motverka spridningen av invasiva arter.

Budskap som får spridning

Kampanjkonceptet byggde på insikten att de flesta av oss bryr oss om vår närmiljö. Vår trädgård, våra strövområden och våra bad- och fiskevatten. Med skruvade bilder i sociala medier ville vi öka kunskapen om problemet och hur man kan hantera det.

Vi tog fram en toolbox med färdiga inlägg till sociala medier, ett presspaket med texter och bilder och enkla tips på hur materialet kan användas som gjorde det enkelt för de organisationer som deltog i kampanjen att forma och sprida budskapet vidare.

Framfusigt kanadensiskt gullris

Kanadensiskt gullris är en ståtlig växt som gärna sprider sig i naturen, tar kommandot över sin omgivning och ställer andra växter i skuggan. Något av en trädgårdens översittare. Slå av blomställningarna innan de blommar, så har du gjort en god gärning. Fråga din kommun var du kan lämna växtmaterial från invasiva arter, så att det säkert hanteras på rätt sätt.

Gränslös blomsterlupin

Snygg och elegant men störigt dominant. Blomsterlupinen tränger undan andra växter vart den än kommer. Har du den redan i din trädgård, så gör vad du kan för att hindra att den sprider sig till naturen. Framförallt, låt den inte sätta frö. Och ska du göra dig av med växtmaterial från lupin, förpacka det i dubbla plastsäckar och hör med din kommun var du kan lämna det.

Glupsk mink

Du är vid kusten och får syn på en mink. Vad gör du? Fota den och rapportera ditt fynd till Artportalen via, www.artfakta.se. Trots ett trevligt utseende är minken en jobbig typ som utgör ett stort hot mot många vilda arter, framförallt markhäckande fåglar. Den hör egentligen hemma i Nordamerika, men trivs tyvärr som fisken i vattnet även i våra skärgårdar.

Störande sjögull

Vågskvalp, sol och semester. Och invasiva arter som tränger sig på, stör och hotar den biologiska mångfalden. Sjögull, till exempel, är allt annat än gulligt. Det får sjöar och vattendrag att växa igen och saboterar för allt annat som lever där. Så köp inte sjögull, plantera inte sjögull och åk inte båt eller paddla bland sjögull. Då sprider det sig lätt. Får du syn på sjögull i sommar, rapportera ditt fynd via rappen.nu.

Störig vresros

Vresrosor är väl inget hot mot den biologiska mångfalden? Jo, det är just vad de är. Liksom andra invasiva arter, tränger de i naturen ut våra inhemska växter. Har du vresrosor i trädgården och vill ha dem kvar, så kan du ändå göra en insats för att hindra spridningen. Ta bort blommorna innan de bildar nypon, eller gör soppa på nyponen. Hör med din kommun var du kan lämna växtmaterial från invasiva arter, så att det säkert hamnar rätt.

Jättejobbig jättebalsamin

Den tränger sig på, tar plats och är allmänt missunnsam mot andra växter. Jättebalsamin kan bli 2,5 meter hög och finns ute i naturen på många håll i landet. EU har listat den som förbjuden art. Du kan se till att minska spridningsrisken genom att inte plocka med dig blommor eller andra växtdelar. Det bästa är att inte röra växten alls. Fynd rapporterar du till invasiva arter.nu.

Fördjupa dina kunskaper

Under våren och sommaren 2022 lyckades kampanjen att få stort medialt genomslag för frågan om invasiva arter. Bara under den första månaden ökade antalet sidvisningar hos Naturvårdsverket med 300%.

Vill du veta mer om invasiva arter och hur du ska hantera dem? Kolla länkarna här.